allmecananneli

Mina grupp kamrater som man talat inför.


Jag och Åsa Persson.


Jeg har inga ord kvar i skallen.  

Dagen började med att jag var inbjuden på Stats hotellet i Piteå mellan kl 7-9,  på en typ av företagarfrukost.
Jag skulle presentera mig och mitt företag på tjugo sekunder.
Det var ju inte så svårt.

Mellan nio och fyra var det mer övningar i att lära sig tala inför andra medans kameran filmade.
Jag har lärt mig jätte mycket och känner mig mer säker på mig själv.

Kl 19 var jag på Företagarnas årsmöte här i Älvsbyn. Där är jag numera invald som styrelseledamot.

Jag är så trött, så att det nog blir svårt att somna. Tur för mig att nyaste Allas veckotidning just kommit så att hjärnan får koppla av med lite allmänt om inredning, mode och reportage om människoöden.  

Sleep.

Nya kaffe muggar på Cafe`t.
Nätt modell, skönt öra och så är den ju helsvart.


Men det är vad som har hänt idag som är intressant. Jag är helt  tom i bollen på ord.

Tidigt i morse åkte jag mot okända mål. En adress i centrala Piteå var min destination.
Jag har anmält mig till 2-dagars kursen "Våga Prata" med komikern Åsa Persson.

Tänkte mig lite tips och råd och att få lyssna till en rolig talare.

Men det blev inte som jag trodde...

Visst pratade hon under morgonen och hon bjöd verkligen på sig själv med vanliga "misstag" hon gjort, lärt sig av detta och blivit bättre och tryggare... Åsa är verkligen en rolig kvinna, naturligt glad och positiv.

Förmiddagen inleddes med att hela gruppen skulle göra en presentation av sitt företag och fritids sysselsättning. Man fick tala i tre minuter och filmkameran slogs på. 
Då alla i gruppen klivit fram och sagt sin historia. Spelades alla sekvenser upp, man fick själv säga vad man tyckte om sitt anförande.  Sen fick övriga i gruppen möjlighet att säga sitt. 

Ja, ni förstår ju... Allt analyserades. Hur man höll händerna, hummade eller hur man tittade....

Efter lunchen på Stats hotellet fillmades vi återigen men med annat tema.

Jag är helt lyrisk!!!

Vilken fantastisk dag! Jag har så mycket intryck, ideer och gladisar i skallen.

Kursen är en del av Kvinnors Företagande Stärker Sverige, Länstyrelsen och Tillväxverket.
Vi som är medlemmar i "Företagarna" betalar halva kostnaden för kursen. 

Googla på;  Åsa Persson komiker

Imorrn är det dag två, jag längtar...



 

Tomas kör skoter, Alex har halkat av och deras far sitter på sin skoter längst bort.
De har en fin kälkbacke bakom sitt hus. 
 

Gårdings i Älvsbyn saluför flera modeller av Snow racers. Jag valde en större modell, som ledigt rymmer två vuxna. Officiellt har den köpts in till barn och barnbarn. Det är bara ni som vet att jag köpt den till mig själv.
Jag lämnade den hos mina brorsbarn som ville testa den. Men vi får se om en godkänns. Den har ju ingen motor....
(jätte roligt att åka nedför backen, som att vara minderårig igen.)


Söndagen visade sig från sin bästa sida. Hundratalet bilar med entusiastiska skidåkare kom under dagen för att åka skidor.


Tre toppen snäckor, sittandes på renskinn, solade och drack kaffe på Kårleones ute terass.
Korgstolsliftens kugghjul surrade vagt en bit bort. Det var skidåkare överallt. Lovely.


Solens värmande strålar når inte fram till våran parkering förrän senare på eftermiddagen pga stora skymmande träd. Ja, en hel skog faktiskt.
Det här är grannarna som står på vår vänstra sida. Lägg märke till snön som just har skottats ned från taket. Lasse, ägaren,  skyfflar den åt sidan. 
110ans ägare Brage skottar av sitt tak. Ni ser vad mycket snö som kommit på dessa breddgrader!

Den soliga och klara lördagen började så bra. Grannarna och jag skulle skulle på tur med skotrarna.
Eftersom den inte körts på länge var den lite kinkig vid start tillfället, men sen insåg den att den skulle få komma ut i spåret mot okända mål och gick i gång.




Vi pausade i Kronogårds naturreservat. Ca 1,5 mil från Kåbdalis.
www.kronogard.com
Kronogård har också vinter campare. Här bor man om man gillar fiske eller väntar på en husvagnsplats i Kåbdalis.
Det var många skoteråkare i farten.



Kolla in, bedrövelsen!
Där borta, mitt på sjön, gav min lilla Indy upp! Den gav ifrån sig lite ojämn läten några meter innan formsvackan var ett faktum och den dog.
Jag ville lämna den på platsen, fundera lite över dess eventuella fortsatta leverna... Ja ni vet...
Men gentlemännen, vårar goda grannar, tog fram tömmarna (grovt rep som används vid arbete med hästar) från sina gömmor och bogserade den tillbaka kilometrarna till Kronogord och allmän väg.


Vi som inte jobbade med bogsering satt och njöt av solens värmande strålar vid en allmän sk "dagstuga"


Leden var riktigt bar så här tidigt på vintern.
Här åker jag hemmåt med Lasse.

Trots allt en trevlig dag..!
Kvällen avslutades på Kårleone där vi åt världens godaste stenugns bakade pizzor.
Staffan kom och helgen blev fulländad.

Tillägg;
Karlarna hämtade skotern med bil och släp på eftermiddan. Nu står åbäket här intill och väntar på översyn.

Löneutbetalnings dagar och veckan som följer innebär mer "klirr i kassan" för restaurangbranchen och övrig handel.
Cafe`t hade så många lunchare så att vi satt i mitt kontor för att få sitta tillsammans. 

 
Grannarna har befriat Polarisen från flera kubik meter med snö.
Vid god väderlek ska den få följa med på safari. Hoppas bara den sköter sig.

Bilden visar det enda detta hem som kan sammanknippas med ett kungahuset.
Wilmas smyckeskrin.

Sverige har fått en ny tjej som tronarvinge, grattis till hela svenska folket!



Shoppa och shopping, jag verkar aldrig tröttna...
 Nu har ju lite av vår modet kommit in till butikerna. Ibland handlar jag, och många med mig, "lite framför". Det är inte alls något konstigt med det... Tänk att ligga sömnlös och grubbla över varför man inte köpte plagget som man provat under dagen? Tänk att tvingas ringa in till buitken dagen efter, bara för att höra att sista tröjan just sålts till en anna lycklig bärare! Helt fruktansvärt! Vilket trauma!

Nej, när man någongång hittar något skönt ska man egentligen slå till. Inom rimliga gränser förstås. 

Det som inhandlats denna gång är ju urtrista saker som inte syns, det bara kostar...Flera, flera, flera hundra lappar.
 
Mannen har blivit ägare av nya kortkalsonger. Ta tre, batala för två. Det låter enkelt att införskaffa detta plagg eftersom alla herr avelningar erbjuder denna vara. Men, men, men. Jag har gått många metrar extra för att hitta rätt sort.  Modellen som han bär är av den gamla rustika sorten. Med gylf, medelhög midja, inga ben... Vissa kedjor säljer inte ens modellen.  Han förstår inte att han är den sista generationen som står i givakt framför toastolen och använder gylf tex.   (hoppas att jag har rätt i mina antaganden, att pojkar redan på dagis lär sig att sitta ned, alltid)

Själv har jag köpt trosor, ta tre, betala för två. inte så svårt. Jo, man måste vara noga då man läser den microskåpiskt lilla texten för rätt storlek. Inte kul med trosor som fastnar nere vid knäna och det visar sig vara xs...
Men snart har jag en ny figur med mina nya "shaping tights". (vanliga nylonstrumpbyxor) Ta tre, betala för två.
Bästa inköpet blev ändå apotekets svarta stödstrumpa i nylon. Åh, så sköna. Vaderna är slimmade och känns smalare.  Kanske lättar man i vikt och får en någotn tunnare "silhouette" om man har på sig liknande "tight clothes" varje dag. Vi får se.

Nu ser jag bar fram emot helgen i husvagnen... 
  

Mys frukost med Wilma.



Kanske vill Wilma jobba som tandsköterska när hon blir stor..?
Hon går in och  borstar tänderna så fort hon går förbi toa dörren.
En annan orsak kan ju vara att hon får spola vatten (en liten stråle bara) så länge hon vill.





Söndagsmiddag hemma hos mamma och pappa i Vistträsk. Idag hade hon gjort pitepalt, jättegott!



Motvilliga objekt. Men mobilen hann klicka en bild iallafall.



Svunna tider... Här var sönerna små och söta. Nu är dom bara söta.

Grattis till Viktor som vann rallytävlingen i Piteå under gårdagen. Säsongens fjärde vinst. 

Idag har jag besökt min 91 åriga farmor som bor i egen lägenhet nere på byn. Mycket kaffe med prat, en trevlig eftermiddag i hennes sällskap. Hon har blivit "med larm" och är inte så glad över detta. 

Tiden har sin gång. En dag kanske man behöver samhällets hjälp. Kanske inte så lätt att acceptera ändå...  

Bilden visar Anton 6 månader.
Idag fyller han 24 år. Det var ju bara ett ögonblick sedan, eller...



Wilma är hos oss detta veckoavslut. Här har hon just ventilerat alla skåpar och rensat ur dem. Hon bjöd på ny kokt kaffe i sitt kök.


Kul i badkaret!


Vi har fiskat av och till hela kvällen med denna batteri drivna leksak. Ganska kul faktiskt...
Tyvärr spelar den en skränig  barnvisa som gör att man vill trycka of.

Ikväll är det ju Tv kväll, just nu ser jag deltävlingen till schlagerfestivalen...
oj, oj, oj vilken geggamojja.

Ni som alltid vet var ni har laddaren till mobilen och alltid hänger motorvärmar kabeln på rätt säsongs krok, ni kan gå och dricka kaffe. Följande text är till oss andra som lägger ned mycket tid  möda på att hålla alla elektriska komponenter i ett hem anskaffningsbara...

Våra far och morfäder kan inte ha haft detta i-lands "problem" eftersom strömmen knappast kommit till byn i deras barndom. Generationen över mig, fyrtiotalisterna är ju oftast uppvuxna med bara en enda kontakt i varja rum... Alla var nöjda och glade eftersom man inte hade så många elektriska prylar med elkontakt att stoppa i väggen.

I min barndoms hem på sjuttiotalet, hade mamma en ljusstake i finaste fönstret i köket. En lysande stjärna hängdes upp någon annanstans. Naturligtvis plockades julgransbelysningen fram varje jul och tändes på kvällarna när tvn slogs i gång. Skulle man mot förmodan byta kanal så blev vi barn som låg under rumsbordet tilldelade den uppgiften.
Tv dosan var ju inte uppfunnen ännu.

Och här sitter jag i nutid och beklagar mig...
Jag menar, alla dessa sladdar och laddare... Hur många finns det i ett hem? Och hur kaotiskt var det inte då barnen bodde här hemma. Nu är det ju lungt, eller?

Man bor i ett modernt hem med överflöd av kontakter och möjlighet till eltilförsel. Det är bara det att kontakterna är oftast på fel ställe. Här i denna bostad finns flera kontakter som aldrig fått visa sina lysande möjligheter. Och andra är över belastade med fula grendosor och skarvsladdar...
Se er omkring själva i erat eget krypin! Analysera!

Det är det gånger "strömmen är borta" som man inser hur betydelsefull den är. Jag är så tacksam att man, med bara en knapptryckning, kan få möjlighet till ljus i ett rum. Att lyssna på musik som strömmar ur en "elektrisk apparat". Sitta i fotöljen, med dosan i handen o zappa mellan kanalerna...
Om man har god ekonomi kan man köpa fantastiska elektriska produkter. Dock är ju inte alla så nödvändiga, tänker närmast på det allra senaste "måste ha" grejen i köket; sockervaddsmaskinen. Totalt onödig...

Den här elektriska utredningen ger ingenting. 
Underförstått menar jag att ibland är det svårt att hitta alla sladdar som gör det möjligt att blogga.   
 

Gångna helgen lånade jag mannens bil upp till Kåbdalis. Orsaken är att just den bilen har dieselvärmare, vilken ger en något säkrare start vid hemfärd. "På köpet" följer det dock med lite av varje där bak så som ett 4 kilowatts elverk, 20L glykol och några liter motorolja för skogsmaskiner.  


Tjejstark lördagkväll!!! Mysig kväll  efter den rekord smarriga middagen på puben.
Susanne kom från Vidsel under dagen och guidades runt av mig på hela området. Vi hade beställt solig och klar väderlek, men, det blir inte alltid som jag planerar...


Läs www adressen flera gånger...


Gott om utrymme i matdelen.


Den här helgen har jag legat som en drottning på mitten och haft hela bädden för mig själv.


En prydnad, är mitt kök. Kokar möjligen ägg till frukost och använder kontakterna till anslutningenför perkulatorn.

 

Jokkmokks Marknad för 407 gången. Årets tema var musik.
Vi var ju där deras sista dag. Flera knallar hade packat ihop sina stånd och avslutat på grund av de kylslagna dagarna här uppe. Temp mätaren visade ca 38 grader. Knallarna kunde endast använda sig av kontant betalning eftersom betal terminalerna inte tål kyla.




Här står Ulla och jag framför ett "krimskrams" stånd.
Vem köper sånt här? Helt otrendiga grejor i plast o glas. Tavlorna, i plast, var räfflade så att de ändrade mönster beroende på hur man tittade på den. Urk.


I bussen sålde man bla engångs termo sulan "Foot Warmer". Vilken fantastisk produkt!
Att gå med dessa "värme-element" i skorna räddade min dag. Jag frös ingenting...


Marknaden erbjöd även kvalites grejor, typ, knivar, skinnprodukter, pälsmössor, träsmide och tenn o glas. Mycket att titta på. Vi åt renköttsoppa på Folkan och det var riktigt gott!


Brage, Ulla och Staffan.

Även detta år åkte vi till marknaden med "Jögges Resor". Enkelt, smidigt och trevligt! Ca en tredjedel hade avbokat sin transfer på grund av kylan. Vilka kycklingar! 
I paketet ingår att äter vi gemensam middag upp på loftet i puben. Karre, gratäng och sallad med dryck.  
Killarna som spelade på after ski hade ett brett spektrum av låtar med irländsk karaktär. Frivilliga åhörare kunde framträda som trumslagare. Vilket ös!
När musiken tystnat trippade vi iväg till den stora gemensamma bastun för tvagning och att få sitta en stund i relaxen.
Där träffade jag o Ulla lite nya ansikten. Bla en kvinna som var så nöjd med dagarna i Kåbdalis. Hon berättade hur fantastiskt det hade varit att åka slalom i backen dessa kylslagna dagar(!) Endast ett fåtal andra åkare tyckte som henne och därför var man tidvis helt ensammen i backen. Helt storslaget!

Ja, så är det, liften har varit igång och det har funnits idoga fantaster som åkt i kylan.

Värmen i vår husvagn har långsamt sjunkit nedåt, dag för dag. Vi hade beslutat att kontakta säljaren på måndag för åtgärd. Men som ett brev på posten kom husvagns specialisten Jörgen förbi. Han berättade direkt vad felet var. Och så åtgärdades det.
Goda grannar.
 

Norr Limo Hämtade upp oss i Kåbban för vidare transport till Jokkmokk.


Anki och Roland, EcoLog kunder från orten.
En fullsatt limo körde raggen med oss i Jokkmokk. Varm bil, men med mycket imma på rutorna pga den kyliga kvällen, temp mätaren visade 38 minus.


Tre rätters middag erbjöd köket. En helstekt ren snurrade på ett stativ och serverades direkt ute bland borden. Jättegott!


Kramgoa låtar med skåningarna Hernandez var kvällens tema på dansgolvet. Det blev styrdans hela kvällen.

Rälsbussen tar resenärer till och från Jokkmokks marknad.

Temp mätaren visar över 30 minus några dagar framöver. Det är riktigt marknadsväder det..!
Det var riktigt bistert och kallt igårkväll när vi kom upp hit. 

 

Delar av anläggningens miljöstation.

Mitt i veckan blev det lite mil på bilen. Besökte stället, längst bort i landet, Pajala... Ja, det känns så avlägset långt borta. Dagens körning var i dagsljus, vilket gav en bättre inblick i landskapet. Mil efter mil, bara mindre träd och myrmarker... Och någon öde kåk...
 Här är containern på plats i Kaunisvaara.


Leverantören Hydroscand har fyllt upp vårat lager med hydraulslang och kopplingar.


 Hyllsystemet på väggen bakom mig är ett grundsortiment av bult och mutter.
Allt som lämnats ut till kunder från containern skrivs upp manuellt på papper. Noteringarna tas tillbaka till jobbet och skrivs in i tidsbasen för fakturering.


Gamla husvagen är nu stationerad på Camp Kaunis plats 1. Service byggnaden syns i bakgrunden. Ca 35 vagnar står på området. Alla modell äldre.  

Promenad i gamla stan.
Moster Maud och mamma.


Morgon lyx med Dagens Nyheter!
Söndagens morgon tidning innehöll, förutom tidningen, fyra bilagor. Oj, så mycket att läsa...




Kusin Annica bor i en jätte mysig studentlägenhet i stan. Hon pluggar till jurist och jobbar extra på en advokatbyrå.
Hon bjöd oss på en smarrig pasta middag och vin.



I syfte att minimera packningen, till endast handbagage, lämnades kameran hemma. Ett stort misstag som ni ser. Det är inte så lätt att fota med en pek telefon. Här har mamma fotat mig och syrran. Ja, det enda som syns av "oss" är hennes hand...

 
Ett litet tunnt snö täcke täcker vissa delar av huvudstaden.
Maud startade sin lilla röda Renault som tog oss till Åkersberga under lördagkvällen.
Spännande färd.


Lennart, papegojan Greven (över 70 år) och moster Gunnel.
Grevens bur är öppen. Han går själv på soffans ryggstöd till lampan, längst bort, där han sitter och värmer sig på dagarna.

Roligt med en shopping helg, men skönast att komma hem.

Viktor har kört rally i Råneå i helgen.
Han blev etta och kom hem med en fin pokal.
Nu har han även dragit upp vår gamla husvagn till Kaunisvaara i Pajala.

Vi får flera godsleveranser dag. Det innebär ett överflöd av pallar, kartonger, jiffy brev och förpackningsmaterial. Allt gods vi skickas iväg paketeras in i använda kartonger. Det är återvinning det...
Det här emballaget kom in idag och maskindelen som låg däri har monterats.
Nu är trälådan med lock, bara min...och den ska stå på vår bro i Kåbdalis.


Jag har ju städhjälp också...

Posten i Älvsbyn ger oss inte bara räkningar eller trist reklam i postlåda. Idag låg där en konstig rulle med innehåll.
Pite Havsbad erbjuder den "blötaste företagsfesten" man kan tänka sig.
I rullen följde det också med en påse med sand. Om man återlämnar den vid bokning får man 20% rabatt. 
Sanden fick mig att tänka på sommaren som kommer!


Ett lysrör i affären har blinkat lite nervöst och osäkert under dagen. Det är tecknet på att alla vill bytas ut och komma till återvinnings stationen.


Att ha anställda maskintekniker, som de så proffessionellt kallas, innebär också ett lunchrum...
Vi har kompetent och service inriktad personal. Dom är bra på att jobba och reparera. Trevliga män som har bra laganda. Men dom är inte bra på allt. Verkligen inte...
I deras fika rum har dom egna (läs inga) regler. Jag menar det här med att ta undan efter sig och diska. 
Jag har testat att tömma diskhon på bestick med gämna mellanrum för att sedan "gömma" undan dem ett tag.
Men då går dom bara in till kafet och tömmer den inrättningen på gafflar och knivar...


Att göra... ja det är städet det,obegränsat och oändligt...  
Det är roligt att jobba med varierande uppgifter.

Idag har jag även haft ett inbokat möte med våran pellets leverantör... De har hårda tider på grund av den milda vintern och att de är fler tillverkare av denna produkt än vad samhället behöver. De berättade också att ca 55 % av villorna i landet idag värmer upp sina bostäder med värmepumpar. Så såg inte prognosen ut för tio år sedan. 

Vi har haft en plats annons ute på arbetsförmedlingens hemsida en tid. Jag har haft många arbetssökande här och min mail har fyllts på med alla typer av ansökningar och cv...
Första dagen annonsen låg ute på nätet blev jag uppringd av flera skumma företag med chicka säljare som erbjöd "mannen jag söker" någonstans i sverige, mot 6-10 000 i betalning. Det kaaan ju funka, men inte i våran bransch. 

Jag har även haft möte med Samhall som vill erbjuda sin personal. Samtidigt fick jag en uppgradering om vad samhall är idag. Vi vet ju alla vad Samhall har stått för. Men nu är det nya tider. De ska drivas som ett företag och utvecklas. I Älvsbyn finns ca 25 platser med individuella möjligheter. Allt går numera ut på att få ut dem i samhället och bli anställda på ortens företag. Och så får en ny person dennes plats. Som ett exempel för oss menade han att vi får två av deras stab men behöver bara betala lön till en. 
Kanske hade de passat oss om vi hade någon typ av masstillverkning. Som vanligt hade jag svårt att säga nej, jag vill ju hjälpa alla, men, det blev nej tack. 
Ibland är jag duktig. 
     

I helgen blev det lite mer "kroppsligt arbete". Gamla vagnen skulle skottas fram och ge plats åt sin efterföljare. Marken skulle skrapas fram så att underlaget blev jämt.


Här backar han, med millimeter precision, längsefter förgården.




Rickard, Mari och Felix passade på att besöka oss denna milda lördag.
Det gjorde även mamma och pappa, och tillsammans med Erik o pojkarna åt vi middag på puben.


Eftermiddagens after ski, med Ulla och Brage, blev lite annorlunda. Efter trubadurens avslut blev det "ringdans" i hela anläggningen. Hand i hand dansade och sjöng vi längs bord och stolar.
Det är flera decennier sedan jag sjöng "Räven raskar över isen" och "Små Grodorna" med rörelser! Roligt!
När ljudanläggningen tystnat blev det ännu mer fart på oss dansare. Då väntade belöningen för vårt danseri.
I den sex meter höga granen hade det hängts upp snappsglas av plast. Granen vibrerade och barrade av sig rejält, när så många slet och drog i den.
Alla som lyckats roffa åt sig ett glas belönades med Jägermeister snapsar som tack i baren. 




Det har varit intensiva arbetsveckor den sista tiden. Som tack för det har jag haft molande huvudvärk i dagarna två.
Det enda positiva med migränen är den är övergående. 

Morgonstund med kaffekoppen. 
Visst ser jag lite frusen ut? Jo, fotografen är inte så snabb och så var det ca -15 grader kallt.

Lördagskvällen var vi på middagsbjudning uppe hos knabbarna, Staffans bror och Mari. 
Trevlig kväll med mycket folk.  



Under kvällen hade vi ett sent besök i husvagnen.
Får man en sådan här snygg påse vet man ju direkt att det är en flytande dryck man fått.
Men man ska inte ta allt för givet...
Inflyttningspresenten denna gång visade sig vara en burk Aqua Kem. (Porti porti medel till toan)
Kanske ska vi börja använda den... Vi får se.
Tack så mycket, i alla fall Jörgen och Irma!

Lördags lunch i Piteå med mamma och pappa på Thai i Piteå. 

Skulle köpa lite dukar och dylikt till husvagnen. Irrade runt i några affärer med trendiga inredningsdetaljer. Men, ibland blir det bara för mycket att välja på... Dagens enda inköp blev en snygg svart besticklåda från Claes Olsson. 
Måste bara tala om priset, kostnad 29 kr. Ja, det kostade min första besticklåda för 30 år sedan också...