allmecananneli

Slät och fin i ansiktet blir man i liggande ställning.  Det var bara så jobbigt att kliva upp (?!). Bilden visar Susanne Lina, Mari o jag någon gång under lördagskvällen. Nåja, det är ju tur för mig att jag har mitt gym-kort i handväskan. Där ligger det snygg och prydligt mellan alla medlemskort o kvitton. Har räknat ut att kostnaden varje pass (2 st) blivit 904 kr. 

Här följer en dikt jag skrev för ett tag sen. Det har ju varit en bister och kall vinter. Nu är våren snart här, men så här känns det i mitt hjärta just nu...

Nu Kung Bore kommit med sin kyla,
Vad gör han inte för att få pryda?
Med all sin kraft han blåser sin vind,
Vad gör det att jag får narig kind?

Med alla vinterns hårda stormar,
Kung Bore med sin kropp formar.
Att jag tyst och stilla måst vänta,
Tills solen med sina strålar glänta.

Här inne i mitt bo sitter man och gråter,
Tror jag honom aldrig förlåter.
Kan han inte låta mig vara,
Så att jag är utom all fara?

Den bistra årstiden har långa armar,
det är ingen som för mig förbarmar.
Nej, här ifrån tar jag mig aldrig ut,
Här får jag sitta till vinterns slut.
                                        Nelli

"Detta är min tredje vintersäsong som fungerande bil till madame Johansson. Jag har varit henne trogen i över tio tusen mil och inte strejkat en enda gång. Visst är min motor lite törstig, men istället är jag allert när hon trycker ned gaspedalen.  Jag vet att hon är nöjd.
-Åh, äntligen går vi mot ljusare tider... Att vara bil och stå större delen av dygnet i garaget hos Nybyn 62 är inte så spännande.  Under veckan öppnar hon garageporten i tidig morgonstund. Under natten har golv-värmen tinat av hela mig, till och med däcken är torra. Sköönt! Färden är dock inte så lång. Det blir bara 14 km så tar det stopp mot cafe-väggen på All Mecan. Har jag tur så kopplas sladden in till motorvärmaren, tur för mig, så blir jag lite mjukare i gängorna till nästa start. Ett enda misstag denna vinter från henns sida är att hon nyligen (vid start) glömde att ta bort sladden ur bilen. Resultatet blev att hela kontakten hänger likt en snabel ned mot marken, samt att grillen fick en spricka...
Denna natt har jag stått ute i den milda kölden i Kåbdalis. Tänkte att här får man stå och häcka till på söndag. Men, där under den värmande morgonsolens värmande strålar kommer hon ut för att varmköra mig!
Äntligen på väg! "Jokkmokks-vägen" är för inte så länge sen omlagd, dessutom är den välplogad så det var bara att "rulla på". Skylten Älvsby kommun välkomnade oss efter några mil.  Körde förbi vackra Storforsen i farten 70 km/tim, åh så vackert! 
Det är roligt att passera nya rondellen på Norrabyn, vilka kurvor!  Hon rattade mig mot Piteå. Vart var vi på väg? Kilomtrar blev till mil. Och se där, vid Sikfors kraftstation sänktes farten, blinkers spaken signalerade höger och vi svängde av från den stora vägen.
Det här var första gången mina däck rullat över en krafstation på en enkelriktat smal bro! Nice! Vilken utsikt!
"En slingrande ko-stig" följde därefter mellan gårdar och infarter i starka uppförsbackar. Ett ögonblick senare var vi uppe på den snöbelagda asfalt-vägen igen. En vägskylt visade Sikfors! Körde i sakta mak genom paradgatan genom byn.  Vid skolan parkerade hon mig intill en Volvo Rallybuss."


Det känns skönt att inte ha allting så välplanerat. Tanken var att helgen skulle tillbringas i husvagnen i Kåbban. I morse efter en flera timmar lång frukost beslöt jag mig för att åka därifrån. Stavik rally team lockade med lunch i rallybussen. So what!
Jag är ju anpassningsbar och flexibel. Och ja, maten var god.

Äntligen kan jag sitta och skriva igen! Jag har drabbats av förkylning med feber samt migrän. Detta är tredje dagen jag legat i soffan och sovit. Men nu har jag väl gjort bort allt för en lång tid framöver får jag hoppas.



Jag har ändå varit så tacksam att Tv apparaterna idag har utrustats med dosa. Ni minns väl mina vänner, att det var vi barn i familjen som låg under rumsbordet och tittade på tv som fick byta kanal. Det var ju logiskt eftersom vi var närmast. Egentligen var det väl inte så ofta kanalen skulle bytas heller eftersom man inte hade så många val. Typ Ettan eller tvåan.
Att vara hemma från skolan på sjuttiotalet och förlita sig på Tv programmen som visades var inte tillfredställande. Mellan klockan nio och tio startade UR med språka för invandrare. Sen var det myrornas krig (ingenting altså) till halv fem då Clownen Manne visade sig med ett teckenspråks program för döva. 
Vi blir allt kräsnare när det gäller vad som visas i rutan. Det här är ju ett ämne vi ständigt diskuterar. Som tur är har jag under dessa "sjukdagar" fått låna ett filmkort av sonen. Tur är väl det. För vad ska man titta på efter Nyhetsmorgon? Jo, gamla repriser av förra veckans program som visas ännu en gång. 
Men vi har ju alla chans att välja. Man behöver ju inte se allt som visas, eller följa med i alla serier. Det är ju bara att gå därifrån, om man orkar altså.
  

Alex, Tomas och Wilma



Idag har Wilma varit med mig. På eftermiddagen var vi bjudna på älgfile med tillbehör hos mina föräldrar i Vistträsk.Pappa var stolt, det var filen från hans skjutna älg vi åt. (Den som prickar älgen får ju bästa biten, filen altså.) Så det var en stämmningsfull middag, familjen Eriks var också med. 
Jag har ont i halsen.
Viktor har ringt från Lycksele rallytävling. Han bröt. De är på väg hemmåt.
Staffan har ringt, han åker vidare på fest. (!)
Och här sitter jag.
Jag kan i alla fall prata med Wilma som ska sova över här. 

Äntligen tid för syjuntan!  Så var denna kväll över. Lika roligt varje gång. Det finns så mycket mer att berätta, men idag får bilden tala...




Ville bara visa en sekvens då vi gör något annat än att sitta och prata, fika och brodera. 
Så här ser det ut då vi badar på Pite Havsbad. 

Vi längtar väl alla till en något mildare väderlek, håll ut, egentligen är det ju vår nu.
Sen kommer sommaren med värmen...

Än så länge kan inte Wilma hjälpa mig med data frågor. Jag gissar att i slutet på detta årtionde kan hon mer inom detta område än mig...
Ja, så är det att vara farmor, det är bara att inse det. Så här ser det ut de kvällar jag "bloggar".
Men det är ändå kul att lära sig mer om denna tingest. Det är tur att jag har två befintliga supporters att tillgå; svärdottern och syrran.  

Det här är en av alla saker man kan jobba med på kvällarna som företagare. De sista två åren har vi ju "justerat lokalen" lite här och där. Men att rolla väggar, tapetsera och byggstäda tycker jag är roligt!
Att ta kaffepaus och filosofera får man inte glömma bort.
Här är en bild från väggarna i "nya" hytten, arbetsledarens kontor, med utsikt över verkstaden.





Här har en av de anställda svetsat fast balkar som stomme till nya hytten.
Norens Bygg (brorsan altså) lägger just taket.

Svärmor och jag bor på samma gård här i byn. Det är inga problem, i det flesta fall är vi ganska lika!
Här tonar jag håret och klipper henne lite. Sen blir det kaffe och pratstund.
Och de pratstunderna har blivit många genom åren. Det är roligt att lyssna till händelser om gamla tider. Det här är ju en generation som växt upp under enklare fårhållanden och sakta fått se ett annat samhälle växa fram. Men som hon säger, något vi alltid förskönar. "-Allt var inte alltid bättre förr i tiden!"

Här är glimtar från Wilmas rum. Hon bjöd in oss alla till hennes lilla hus, men som ni alla förstår rymdes vi inte:)


 Anton o Lina hade bjudit in oss, mor o farföräldrar på en härlig grillmiddag i det stora köket. Tre manliga grillmästare krävdes för beredning av köttet ute på altanen i kylan. (Ja, någonting ska väl en man klara av i köksväg) 
Mums fillibabba, så gott det blev! Resten av kvällen blev "manliga maskinhistorier" som man endast lyssnar till med ett halvt öra (man har ju hört dom förut) och allmänt viktigt prat mellan oss kvinnor. Parleken "Känn din partner" som Lina höll i, vann tyvärr Lennart och Susanne av någon konstig anledning. Nog visste väl Staffan vem av oss som bestämmer kanalerna, hänger tvätten eller inreder i hemmet. Men inte det inte. Han skrev sitt eget namn på varje svar. Kanske överlåter jag alla göromål till honom... Hmm.  Nej, han får ansvara för pannrummet som vanligt. Jag ska sätta upp en skylt mad hans namn på den dörren...

Idag har mamma och jag varit till stan. En trevlig dag med shopping och lunch. Hon chockade mig genom att vilja boka en drop in tid på en salong. Vi var ju tidigt ute, typ kl 10,01 så hon fick sin klippning! Ja, mamma e lik sin mamma. Det är nog jag som smittat henne med mina "akut" klippningar och hårtvättar på salonger när man reser omkring. Nice:)

Det här blev ett fint avslut på arbetsveckan! Farmor Elsa, strax 90 år och kusin Jeanette kom på lunch här på Allmecan.

Lördagsmorgonen började med att rälsbussen körde förbi här genom Kåbdalis. Mycket sakta körde den förbi på den skeva gamla rälsen. Tåget går tre dagar per år, bara under marknadsdagarna. Det verkade fullsatt.
Jögges-Resor-bussen kom däremot på utsatt tid för avfärd mot Jokkmokks marknad. Ute-Temperaturen var sådär lagom, ca tolv grader. I bussen var det microfon snack med roliga historier och annat skoj. 
En pälsmössa (fuskpäls) blev dagens inköp. Sedan tog vi sikte mot den största "dubbelkåtan" jag sett! Den innehöll scen, bar o matservering. Golvet bestod av packad snö. Härligt och annorlunda.
Nästa paus stop blev pizzeria Opera, med pizza, såklart, och dryck. En rolig och avkopplande dag, att bara gå omkring och "strosa" i sakta mak och titta på alla marknads säljare.
Vid återfärden blev man än en gång påmind om att livet kan förändras på ett ögonblick... En buss hade kört av vägen vid Tårrajaur och låg med sidan upp i  diket ... Den var redan tömd på passagerare ( ingen fick allvarliga skador, hörde vi senare.) Vägen hade öppnats för trafik, och vi kunde köra förbi.   
Dagsturen avslutades med middag här på puben i Kåbban, Henrik & Lina kom, och sedan var det relax i förgården.
Ja, det här blev en rolig helg. Idag blir det "data-mys" (lägg märke till att jag kunnat lägga in två bilder under samma inlägg, men hur?) och bokläsning. 
Helgens enda tre minus, men ack så viktiga; 

•  kaffeperkulatorn är kvarglömd hemma (?) inget morgonkaffe altså, men det finns ju te...
•  Tvn har inte kunnat ses pga att tv-kortet är i rallybussen (kvarglömt), vi delar ju på ett kort.
• Och till sist... vaknade imorse med dropp från taket i sovdelen på vagnen. Har ställt dit en skål som sakta fylls på. oj, oj, oj...  
  
   
  

Så här såg det ut i natt på Gästis i Jokkmokk. Dogge Dogelito (eller vad han nu heter?) behövde "scen dansare" och jag ställde upp! Vilken partykväll! Staffan o jag hade en liten förfest i husvagnen i Kåbdalis innan taxin hämtade oss för transport till city. En riktig förfest blev det hos  bekanta (skogsmaskinägare, såklart) i en villa där någonstans i Jokkmokk.
Maten på Gästis var jättegod (röding med pressad potatis) Drinkarna var kalla och goda. Hela kvällen blev fantastiskt rolig med dans, dans, dans!

Nu har jag golvvärme i förgården. Ville bara visa en sekvens av hur han jobbade.