allmecananneli

Promenad i gamla stan.
Moster Maud och mamma.


Morgon lyx med Dagens Nyheter!
Söndagens morgon tidning innehöll, förutom tidningen, fyra bilagor. Oj, så mycket att läsa...




Kusin Annica bor i en jätte mysig studentlägenhet i stan. Hon pluggar till jurist och jobbar extra på en advokatbyrå.
Hon bjöd oss på en smarrig pasta middag och vin.



I syfte att minimera packningen, till endast handbagage, lämnades kameran hemma. Ett stort misstag som ni ser. Det är inte så lätt att fota med en pek telefon. Här har mamma fotat mig och syrran. Ja, det enda som syns av "oss" är hennes hand...

 
Ett litet tunnt snö täcke täcker vissa delar av huvudstaden.
Maud startade sin lilla röda Renault som tog oss till Åkersberga under lördagkvällen.
Spännande färd.


Lennart, papegojan Greven (över 70 år) och moster Gunnel.
Grevens bur är öppen. Han går själv på soffans ryggstöd till lampan, längst bort, där han sitter och värmer sig på dagarna.

Roligt med en shopping helg, men skönast att komma hem.

Viktor har kört rally i Råneå i helgen.
Han blev etta och kom hem med en fin pokal.
Nu har han även dragit upp vår gamla husvagn till Kaunisvaara i Pajala.

Vi får flera godsleveranser dag. Det innebär ett överflöd av pallar, kartonger, jiffy brev och förpackningsmaterial. Allt gods vi skickas iväg paketeras in i använda kartonger. Det är återvinning det...
Det här emballaget kom in idag och maskindelen som låg däri har monterats.
Nu är trälådan med lock, bara min...och den ska stå på vår bro i Kåbdalis.


Jag har ju städhjälp också...

Posten i Älvsbyn ger oss inte bara räkningar eller trist reklam i postlåda. Idag låg där en konstig rulle med innehåll.
Pite Havsbad erbjuder den "blötaste företagsfesten" man kan tänka sig.
I rullen följde det också med en påse med sand. Om man återlämnar den vid bokning får man 20% rabatt. 
Sanden fick mig att tänka på sommaren som kommer!


Ett lysrör i affären har blinkat lite nervöst och osäkert under dagen. Det är tecknet på att alla vill bytas ut och komma till återvinnings stationen.


Att ha anställda maskintekniker, som de så proffessionellt kallas, innebär också ett lunchrum...
Vi har kompetent och service inriktad personal. Dom är bra på att jobba och reparera. Trevliga män som har bra laganda. Men dom är inte bra på allt. Verkligen inte...
I deras fika rum har dom egna (läs inga) regler. Jag menar det här med att ta undan efter sig och diska. 
Jag har testat att tömma diskhon på bestick med gämna mellanrum för att sedan "gömma" undan dem ett tag.
Men då går dom bara in till kafet och tömmer den inrättningen på gafflar och knivar...


Att göra... ja det är städet det,obegränsat och oändligt...  
Det är roligt att jobba med varierande uppgifter.

Idag har jag även haft ett inbokat möte med våran pellets leverantör... De har hårda tider på grund av den milda vintern och att de är fler tillverkare av denna produkt än vad samhället behöver. De berättade också att ca 55 % av villorna i landet idag värmer upp sina bostäder med värmepumpar. Så såg inte prognosen ut för tio år sedan. 

Vi har haft en plats annons ute på arbetsförmedlingens hemsida en tid. Jag har haft många arbetssökande här och min mail har fyllts på med alla typer av ansökningar och cv...
Första dagen annonsen låg ute på nätet blev jag uppringd av flera skumma företag med chicka säljare som erbjöd "mannen jag söker" någonstans i sverige, mot 6-10 000 i betalning. Det kaaan ju funka, men inte i våran bransch. 

Jag har även haft möte med Samhall som vill erbjuda sin personal. Samtidigt fick jag en uppgradering om vad samhall är idag. Vi vet ju alla vad Samhall har stått för. Men nu är det nya tider. De ska drivas som ett företag och utvecklas. I Älvsbyn finns ca 25 platser med individuella möjligheter. Allt går numera ut på att få ut dem i samhället och bli anställda på ortens företag. Och så får en ny person dennes plats. Som ett exempel för oss menade han att vi får två av deras stab men behöver bara betala lön till en. 
Kanske hade de passat oss om vi hade någon typ av masstillverkning. Som vanligt hade jag svårt att säga nej, jag vill ju hjälpa alla, men, det blev nej tack. 
Ibland är jag duktig. 
     

I helgen blev det lite mer "kroppsligt arbete". Gamla vagnen skulle skottas fram och ge plats åt sin efterföljare. Marken skulle skrapas fram så att underlaget blev jämt.


Här backar han, med millimeter precision, längsefter förgården.




Rickard, Mari och Felix passade på att besöka oss denna milda lördag.
Det gjorde även mamma och pappa, och tillsammans med Erik o pojkarna åt vi middag på puben.


Eftermiddagens after ski, med Ulla och Brage, blev lite annorlunda. Efter trubadurens avslut blev det "ringdans" i hela anläggningen. Hand i hand dansade och sjöng vi längs bord och stolar.
Det är flera decennier sedan jag sjöng "Räven raskar över isen" och "Små Grodorna" med rörelser! Roligt!
När ljudanläggningen tystnat blev det ännu mer fart på oss dansare. Då väntade belöningen för vårt danseri.
I den sex meter höga granen hade det hängts upp snappsglas av plast. Granen vibrerade och barrade av sig rejält, när så många slet och drog i den.
Alla som lyckats roffa åt sig ett glas belönades med Jägermeister snapsar som tack i baren. 




Det har varit intensiva arbetsveckor den sista tiden. Som tack för det har jag haft molande huvudvärk i dagarna två.
Det enda positiva med migränen är den är övergående. 

Morgonstund med kaffekoppen. 
Visst ser jag lite frusen ut? Jo, fotografen är inte så snabb och så var det ca -15 grader kallt.

Lördagskvällen var vi på middagsbjudning uppe hos knabbarna, Staffans bror och Mari. 
Trevlig kväll med mycket folk.  



Under kvällen hade vi ett sent besök i husvagnen.
Får man en sådan här snygg påse vet man ju direkt att det är en flytande dryck man fått.
Men man ska inte ta allt för givet...
Inflyttningspresenten denna gång visade sig vara en burk Aqua Kem. (Porti porti medel till toan)
Kanske ska vi börja använda den... Vi får se.
Tack så mycket, i alla fall Jörgen och Irma!

Lördags lunch i Piteå med mamma och pappa på Thai i Piteå. 

Skulle köpa lite dukar och dylikt till husvagnen. Irrade runt i några affärer med trendiga inredningsdetaljer. Men, ibland blir det bara för mycket att välja på... Dagens enda inköp blev en snygg svart besticklåda från Claes Olsson. 
Måste bara tala om priset, kostnad 29 kr. Ja, det kostade min första besticklåda för 30 år sedan också... 

Fredagen den 13 blev inte någon otursdag för mig. Ja, ni ser ju vad som skymtas där ute på infarten...
Vi har "bytt upp" oss några år när det gäller våran fritids sysselsättning, -husvagnsliv. 
Möjligen blir min ekonomi de närmaste decenniet något snävare. 
Oj, så fin den är!
Idag blir det pyssel och översikt i den. Den gamla husvagnen hade endast någon enstaka låda och en halv garderob. Nu verkar det som utrymmen och förvaring är oändliga!

Strax är stöket med julen helt över, inne i huset. Åh så skönt. 
 

Kanske ska jag äta mer sånt här till middag...
Gott var det iallafall.
Men mättnadskänslan ville inte bestå.


Lördagens utebild, -5 C och ymnigt snöfall.

Läste att medeltemperaturen för december 2010 var ca -17 C.
Samma månad 2011 var medeltempen -3 C. Den "varma" vintern har inte gett isarna på sjöar och älvar någon chans att utvecklas.  



Aktuellt rapport från vår uteplats.
Kolla vad mycket snö! (=visst har vi varit duktiga på att SKOTTA så mycket snö)

Kocken i ute köket serverade stekt färskt fläsk och parisare.

Varm och skönt i dam bastun.


After Ski är en av höjpunkterna här på skidanläggningen har jag förstått...
En riktig skidåkare tar på sig skidutrustningen direkt när han hoppat ur sängen på morgonen. Äter en rejäl energi frukost och scatar (skäääjtar) iväg till backen. "En av dagens tio första i liften" är hans måtto... 
Efter några åk har ju fler intressenter anlänt och det finns då utymme för, att när man stigit av liften där uppe på toppen, stanna med andra åkare och snacka en massa viktiga saker. Man softar runt där på toppen, glider fram någon meter och träffar på nya entusiaster. Snart är det eftermiddag, solen dalar, fötterna har domnat, och händerna är kalla. Man gör då dagens sista ansträngning och glider till slut ned till puben för att äntligen ta av sig de förlängda fötterna (skidorna). 
Där inne i på puben vid baren står personalen och välkomnar, den öppna elden ger ett värmande och trivsamt intryck och trubaduren drar sina första accord. Ja, då är man framme! Det är dagens pricken över i! De köper sig en kanna med skidåkar öl och delar med sina vänner. Prat, höga skratt och allsång blir det timmarna som följer.
Säkert planerar det inför kvällens intåg i samma lokal.

Ja, det här är ju bara antaganden.
Sen är det ju alla vi andra som är med på after ski iallafall.

Efter mysmorgon med tv och radion på, korsord som bara är delvis lösta och vecko tidningen som skummats igenom är det dags för långfrukost. Mitt på dagen går man ut, sopar av bron från alla snö, hämtar några vedpinnar och eldar lite försiktigt i eldkorgen. Grannarna kommer ut med sina camping stolar och det blir många timmar med trevliga samtal. Promenerare går förbi eller stannar en stund. I nästa ögonblick blir det ju  efter middag även för oss. Vi skakar av snön från axlar och mössor och går i samlad trupp metrarna till puben. Egentligen ser vi ju likadana ut; röda i ansiktet av all vedrök, lite småfrusna trots allt, och gången är lika stapplande och svajande som skidåkarnas. Men med lite olika andra orsaker, våra ben har ju styvnat till av allt sittande.    

Efter gårdagens after ski, besökte jag den varma och härliga dambastun. Härligt.
 
 
Naturligtvis äter vi ju en hel del. Men inte bara på restaurangen. Kvällen avslutades med ` Jansson med tillbehör` som granne bjöd på. 
 

Utsikt från matbordet.

Nej, det blev aldrig någon fara för vilda djur på årets viltbuffe under trettondagsaftonen på puben i Kåbban.
Men gott var det! Vi satt i flera timmar och njöt av mat och dryck.
At ta "lite av varje", smaka och njuta av mat som annars inte serveras där hemma i köket, ja det är njutningsfullt!
Mycket trevligt avslut på julhelgerna.

På eftermiddan var vi på after ski. Jag passade in riktigt bra, ingen frisyr, svettig av allt upp packande och bylsiga vinterkläder hade jag på mig...
Grannarna hade skottat bort  snön och sopat av bron åt  oss inna vi kom, ja ni förstår ju. Det är goda grannar det...

Kvällsbild från bilen över bron efter Nybyns vägen.

Vissa dagar önskar man inte tillbaka. Vissa mornar kanske man skulle ha legat kvar i sängen hela dagen.
Det enda som jag kan nämna om denna, årets första tisdag är detta:
En av arbetsbilarna mår inte bra och behövde en märkes verkstads omsorg. Bilen har visat upp två diffusa men ack så viktiga symtom: vid körning så stannar den av sig själv med gämna mellanrum samt att hela instrumentpanelen blinkar likt discolamporna från Tresco.
 Tyvärr, men helt naturligt, har det ju snöat någonting kollosalt den sista tiden. Körde iväg mot kusten, denna arla morgonstund,  och lät bilen stannas av vid olika p-platser (precis som den ville) efter vägen. Ungefär halvägs kom jag ändå ikapp plogbilen, "min bil" orkade precis med en omkörning, pust... Efter en stunds körning var det dags igen för en stopp paus vid en p-plats. Men efter några sekunder när vi skulle iväg igen så satt vi fast...
 Ringde, till ni vet vem, och förklarade läget. Ja, det var ju inte mitt fel liksom... En trött bil... massor med snö...  dålig sikt...spårigt...blåsigt...   
Men han blev nästan JÄTTE ARG!
 "Du skulle ha stannat av bilen/vridit av startnyckeln flera gånger medans du KÖRDE på vägen"
Men det hade jag inte tänkt på och nu satt jag fast...
 Nåja, gentlemannen i plogbilen hade en hjäpande hand och drog upp mig. 

Ja det var förmiddagens Wake Up. 
I morgon är en annan dag. 
 

Över tjugo personer hade jag bokat till Kårleones nyrsmeny 2011.
Fyra rätter med tillbehör tog flera timmar att äta. Oj, så gott. Tillsammans sjöng och skålade vi oss genom kvällen. Jätte bra mat och glad stämmning hela kvällen.


Senare under kvällen gick vi över till puben där en trubadur spelade.
Dansade några shakes och några kalorier försvann.
Efter raket uppskjutningen blev det godnatt.

Årets sista dag, en utomhustemperatur på -4`C och solen som skymtas där långt borta någonstans. Skotern stog startklar, fulltankad och ville ut på en tur. Vi åkte iväg med grannarna Brage och Ulla som är beresta i Kåbdalis mark områden. Helt oplanerat, men oj så roligt!


Vacker utsikt!. Solen står som högst så här mitt  dagen.